Jag kan meddela att jag kommit fram till Afrika, här är varmt och skönt. Jag ser fram emot att få prova klassikern Ugali och att äta med händerna, eller då ena handen. Jag börjar bli riktigt hungrig och GR verkar inte ha grytan kokandes ännu.
Är det månne någon som vet vad som kan ha hänt med klåparna Olivia, Nils och Maria?
Om jag känner dem rätt har de säkert gått vilse på marknaden. Som vanligt hade de väl ingen aning om vad de skulle laga. Medan de dividerade sig fram bland grönsaksstånden kanske Olivia såg något spännande och fint tyg som hon lurade de andra att stanna och titta på extra länge. När de så tittade på det fina tyget kanske Nils blev hänförd av en lokal teatergrupp som han i sin tur fick med sig Maria på. När Maria sedan tröttnade kan jag verkligen se framför mig hur hon strosade iväg och fascinerades över något spännande glutenfritt att äta som en söt gammal gumma bjöd på. Så nu irrar de säkert omkring och letar efter varandra som yra höns, och här sitter jag och svälter. Ja, jag kan riktigt se det framför mig. Inget ansvar, ingen planering, och bara sina egna nöjen i sikte.
De ska allt få höra när de kommer hit. Ja, då ska de allt få höra...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar