[Ny omröstning!] Konnichiwa!

[Till höger har ni den nya omröstningen. Vars vill ni att GR ska resa nu och har ni några idéer på roliga/spännande recept?] fel information

(Simma lugnt!] fel information

UPPDATERING!!! VI HAR BESTÄMT ATT VI DRAR TILL JAPAN! WOHOOO! OM DU VILL FÖLJA MED SÅ HÖR AV DIG TILL NÅN AV OSS INNAN FREDAG KVÄLL!!!

THIS IS GONNA BE EPIC

En rejäl dos choklad

När kombon bjuder på fantastiskt chokladig varm choklad blir en inte bara varm i magen utan det sprider sig lätt ända upp i hjärteroten. Valrhonakakao och en bit Anton Bergschoklad var hemligheten bakom denna väldigt lyckade choklad. Ett perfekt sätt att avsluta en lång dag på!

Sedan har jag också hört att en bit Pigall i varm mjölk ska vara en höjdare. Men det har jag inte hunnit prova än. Har ni?

PV - The TV Show // Original Animation

Denna video har egentligen inte något med mat att göra. Men den känns väldigt japansk och förhoppningsvis ska vi snart bege oss dit. Ska bli kul att skapa en japansk spotify-lista.

Recepten från söndagens tur till Kenya

Jo, vi i GR vill bara passa på att påpeka att vi vet att Afrika inte är ett land, utan en kontinent.
Vi har varit lite vaga i vårt resmål, vilket kanske till stor del speglar vårt samhälles delvis bristande kunskaper om denna stora kontinent.

För att vara lite mer tydliga, kan vi berätta att vi tillagade en slags majsgröt - Ugali - som härstammar från östafrika. Vad GR vet så äts Ugali bland annat i Tanzania och i Kenya.

För att göra en bra Ugali behöver man kunna röra ordentligt.

Vi hämtade receptet från DN:
4 portioner, 15 min
* 6 dl finmalet majsmjöl
* 10 dl vatten

Koka upp vattnet och häll ner majsmjölet, lite i taget, under kraftig omrörning.
Knepet för att få gröten att bli sådär bra är att röra mycket, av vad GR erfarit.
Det hela behöver också svalna lite innan man kan äta med händerna, likaså blir konsistensen lite bättre när det svalnar.

Ugali äts med högerhanden, genom att man formar en bit till en boll, gör ett hål med tummen och äter med hjälp av sin Ugali-boll en god gryta till:

Afrikansk gryta 4 portioner à la GR:

* 300g kycklingfiléer i "grytbitar" alt. quorn-grytbitar
* 200g morötter i mindre bitar
* 1 gul lök, hackad
* 2 msk curry
* en klick smör
* 1,5 grönsaksbuljong
* 2,5 dl matlagningsgrädde
* 2 dl vatten
* 1/2 färsk liten ananas, i lagom stora grytbitar
* 1/2 paket fryst mango
* 1 dl russin

Bryn kycklingen, häll över i en gryta.
Fräs på löken, morötterna och curryn i lite smör och häll ner det i grytan.
Tillsätt buljong, grädde och vatten, låt koka ihop.
När det nästan är färdigt, tillsätt frukten och russinen, låt den mjukna i grytan ca 5 min.

Ät med hjälp av Ugali, som beskrivits ovan.
Absolut värt ett försök, en väldigt god gryta.
Olivia låter hälsa att den var god som lunch också!

En exotisk kväll

Då ska vi se! Rapport från Afrika! Ehm... attans. Jag har inte receptet här, ska fråga nån av tjejerna efter det.

Nåja! Hursomhelst så var det väldigt spännande att äta med händerna. Jag kommer inte ihåg vad den rätt så formbara majsmjöl-geggan heter (Ugali heter den visst), men vi använde iaf den istället för bestick. Man tar en lagom stor klump Ugali och formar den till en liten boll som man trycker ett hål i och sedan använder för att skopa i sig grytan med. Grytan var lyckad och alla åt sig mätta. Stämningen var på topp middagen igenom och den afrikanska stämningen fixade vi med GR:s afrikanska spotify-spellista samt en mönstrad duk, så gjorde såklart hela äta-mat-med-händerna-grejjen sitt. Det kändes lite förbjudet och rätt så hett (bokstavligt talat).

Ett recept på grytan kommer snart!

Mr Carrothead säger

Äntligen börjar det bli lite fason på min trio köksmarodörer. Grytan var, för att inte säga delikat, smakrik och exotisk. Den var lagom rustisk som så sig passar ute på savannen. Jag betvivlar att de inhemska Afrikanerna där borta faktiskt använder matlagningsgrädde, men det är jag villig att bortse ifrån i det här fallet. Jag undrar om jag har börjat vekna inför GR:s charm eller om jag bara har en svacka. Förmodligen är det det senare alternativet då jag fortfarande anser att särskilt Nils (och även de andra, i viss mån) är en katastof i köket.

Söndag kväll, klockan sent

Åh så gott det bleeev! Nu är jag dock för lat för att beskära bilder och skriva ner recpet, men imorgon kan ni vänta er ett fylligt inlägg om bland annat hur det gick att äta med händerna!

Man tager vad man haver

Hemmagjord nudelsoppa

Ingredienser

• En tärning grönsaksbuljong
• En matsked soja
• lagom med chili
• äggnudlar
• frysta skalade räkor
• bladspenat
• en liten klick smör

Imorn åker vi till Afrika som vi tidigare lovat och det kommer bli en ovanligt spännande måltid kan jag lova! Vi ses i Afrika!

Mr Carrothead säger

Här har Nils faktiskt gjort ett ganska bra försök på en klassisk nudelsoppa. Vad som dock saknas är såklart hackad vårlök. Att han även presenterade rätten med ätpinnar och i en fyrkantig skål skapade en duglig presentation - Tänk alltid på det, mina kära medgastromaniker, att man äter med ögonen också. Om jag åt mer med ögonen än med mina smaklökar i fallet med denna nudelsoppa, det törs jag inte uttala mig om, men för en gångs skull blev det faktiskt ganska hyfsat.

En halvt nostalgisk matminne-resa

Ibland hamnar en på de konstigaste ställen. Idag har jag av någon anledning (som jag fortfarande försöker komma på) jobbat några timmar i ett kök på en förskola. Jag har slevat upp färdiglagad mat i uppläggningsskålar, lagt upp sallad och fördelat bröd i brödkorgar. Sedan har jag diskat, i massor. Med en maskin som levde om som ett tröskverk.

En annan sida av mat och matlagning än den vi i GR är vana vid, kan man verkligen säga. Annat var det när GRs ensemble var unga, yngre. Då lagdes maten på plats på gott och ont. Inget ont ska sägas om dagens soppa, den luktade väldigt gott, men kanske var det bättre förr. Jag menar, vem saknar inte den glutenfria sönderkokta pastan (gröt, nästan i stil med GRs glutenfria hemmagjorda pasta) och de bisarra gluten och alla andra allergier/intoleranser-fria såserna till?!

Nej, jag ville inte klaga egentligen utan bara skicka en stor eloge till alla tappra människor där ute som jobbar i olika slags skolmatsserveringar! Heja er!

Finfrämmande

Här skulle jag kunna inleda med en lång utläggning om varför man egentligen kallar sina vänner, familj och släktingar för främmande, de är ju trots allt högst ofrämmande. Men eftersom detta är tänkt att vara en matblogg så lämnar vi språkfunderingarna och hänger oss ohämmat åt maten.

Långväga syster kom på middagsbesök, så jag passade på att laga enkel men god mat, foliebakad lax med ugnsrostad potatis och en enkel sallad till.

Laxen fick ett lager typ philadelphia-ost med franskaörtersmak som täcke. Lätt rosépepprad och saltad, inlinad i ett foliepaket med en klick smör fick fisken gotta till sig i ugnen, vid sidan av mandelpotatisslantar med olivolja, rosmarin och lite mer rosépeppar (tack ex-kombo!).
Potatisen blir bäst i ganska tunna skivor på hög värme 225/250 (inte för tunna, då blir det chips).
Salta när du tar ut dem ur ugnen och njut!

På en öde ö

Nu ska jag berätta om det fantastiska äventyret vi har varit med om idag. Historien börjar redan ombord på lågprisflyget påväg mot Afrika. Mr Carrothead, som vägrade ta ett lågprisflyg och insisterade på första klass flög före oss till Kenya.

Hursomhelst var det lugnt ombord på flygplanet. Vi satt tätt packade i ett ett trångt och varmt flygplan. Det började bli så pass varmt inne i kabinen att folk började fundera om airconditionern slutat fungera. Därför bad Maria en flygvärdinna att kolla med kaptenen om han/hon kunde, om möjligt, dra ner värmen något. Efter några minuter slogs högtalarsystemet igång och en sluddrig kvinnoröst som påstod sig vara kapten utannonserade något som liknade detta. "Jaaaah heeeaater Kaaatt...rine! oooock jagh... Faaaan! är kaphten. på... det är. *massa sludder* ochh var inte oooooorooliga!" varpå total panik utbröt ombord.

För att göra en lång historia kort så kraschade vi i Atlanten. Vi lyckades samtliga simma till en ö. Endast vi från GR verkade ha hittat den här ön.

Efter den uppskakande upplevelsen och en inte så lite ansträngande simturen så var vi otroligt hungriga. Vi hittade en ko, en höna, en get, en olivbuske och ett morotsträd. Då Marias glutenfria mjöl hade klarat sig undan vattnet (plastpåse!) så bestämde vi oss att göra en paj.

Vi trixade en del för att få fram ingredienserna, men efter ett tag var den klar. Innan vi hann äta den så vart vi dock räddade och fick åka helikopter till Marias kök för att äntligen få smaka den.

Mr Carrothead kommer säkert att läsa det här och du behöver inte oroa dig. Vi är oskadda och pajen blev en succé!

Mvh GR via Nils

Receptet

4 dl crème fraiche

2 ägg

500g rivna morötter

1 dl riven ost

150g feta, tärnad

svarta oliver

1 klyfta vitlök

peppra och salta efter tycke

pajdeg som förgräddas.